Etiketter

, , , ,

Lyssnar just nu på en bra och inspirerande bok om löpning på Storytel. Löparglädje av Rune Larsson, en av Sveriges mest kända ultralöpare. Förutom tips m.m. så erbjuds en del tankeställare. 

Löpning, liksom det mesta, är prestationsfokuserat. Nämner jag att jag håller på med löpning blir ofta motfrågan vilket lopp jag tränar till, eller ännu värre vilken tid jag gör på milen. Så mycket av livet idag handlar om prestation. Presterar på jobbet, presterar som instruktör på gymmet, presterar som mamma. Löpning för mig är min tillflykt som inte ska handla om prestation. Det är min tid för mig själv och det jag älskar mest är utflyktslöpning. Dvs, ta på mig en ryggsäck med massäck och ut i skogen och springa längs sjöarna och bara suga in den vackra naturen. Sedan sätta sig på en vacker plats och inta massäcken.

Eftersom jag är en prestationsmänniska kan jag lätt falla in i att tänka tider och placeringar på lopp. Det är en övning att släppa taget om prestation och bara njuta av att leva. Det finns inte någon som egentligen bryr sig om vad jag sprang på eller vilken placering jag kom på. Det är inte ens hälsosamt att träna för hårt och prestera för hårt. Hälsa är just den här myslöpningen och att göra det ofta (dock inte de långa passen för ofta).

Om en vecka reser jag till Marocko och ska springa i Atlasbergen i en vecka. Spring/vandra i bergen och bara njuta av vyerna. Inför denna resa har jag behövt träna lite extra för att jag ska orka springa varje dag i en vecka. Jag har inte tränat för att kunna springa snabbt, utan bara att kunna springa ofta. 

Annonser